Många av oss läser om AI, hur det kommer att påverka arbetsmarknaden och att vissa yrkeskategorier kommer att påverkas mer än andra. Min framtidsspaning är att HR kommer att vara ännu viktigare för de bolag som vill stärka sina positioner framledes. Detta tack vare eller på grund av den pågående AI-revolutionen, AI förstärker efterfrågan på mänskliga relation.
Jag var på ett digitalt möte om AI förra veckan och blev då påmind om ett annat event som jag var på för över 10 år sedan. Informationen vi fick då var att AI skulle komma att rationalisera bort vissa kompetenser. Vi skulle exempelvis ha en del av läkarkåren som inte längre skulle behövas, då analys av röntgenplåtar skulle kunna ersättas av AI. Min känsla då, som nu, var en magkänsla som innehöll oro, rädsla och framför allt kändes det så overkligt. Den nya verkligheten känns så obekant och min oförmåga att kontrollera vad som sker är något som delas, kanske även med dig som läser detta?
En av våra största friskfaktorer som finns på våra arbetsplatser och i våra liv, är möjligheten att påverka och även kontrollera sin situation, så kanske behöver vi stärka vår möjlighet att utstå den nya situationen efter bästa förmåga och anamma ordspråket “Det är inte hur man har det, utan hur man tar det”.
På 30-talet verkade en ekonom vid namn Keynes. Han förespådde att tack vare industrialismen skulle vi kunna gå ner till 30 timmars vecka. Nu förutspår många att arbetsmängden blir mindre genom AI: Ska vi då eftersträva färre timmar per vecka eller ska vi passa på att skapa något annat? Nyttja tiden för ett mer relationsinriktat innehåll i de “nya” HR-positionerna.”
Utifrån det jag läst verkar AI beröra alla yrkesnivåer men interaktion mellan människor har jag inte sett någon ersättning av ännu. Jag kommer ihåg utmaningarna som jag ställdes inför som chef gällande ledarskapet under Covid. Det var svårt att leda och få ihop våra team.
Jag såg hur både motivationen och engagemanget blev lägre och det påverkade negativt den starka företagskultur vi hade, som byggde på ett “tillsammans-perspektiv”. Jag såg att digitaliseringen försämrade samarbetsförmågan och avsaknaden av mänskliga möten påverkade lusten, energin och arbetsglädjen för alla, inklusive mig själv. Jag beslöt mig i det läget för att ta in extra stöd till oss alla i syfte att skapa energi, lust och förhoppningsvis mer arbetsglädje utifrån de restriktionerna vi alla levde under. Projektet rubricerades “Happy Coach”. Symboliskt skulle “Happy Coachen” fylla oss alla med bränsle, då många av oss hade kört på tomgång under en längre period.
Min fråga är nu mitt under AI:s framfart. Kan vi istället för att ta bort, passa på att fylla tiden med att skapa förutsättningar för bra relationer och interaktioner på våra arbetsplatser som gynnar samarbete, arbetsförmåga och en trivsam företagskultur? På så sätt tar vi kontrollen över AI och är med och påverkar dess effekt av framtidens arbetsplatser.
Min framtidsspaning blir således nya rollbeskrivningar för många HR-funktioner. HR kommer framledes vara ännu viktigare för de som vill stärka sina bolag, men arbetet med analys av personaldata, upprättande av HR-processer och genomförande samt analysarbete sker med hjälp av AI. HR får istället en än viktigare mänsklig roll och kan rubriceras som “Happy Coach” och visst mår vi alla lite bättre när vi är påfyllda, coachade och glada!
Anna Möller, gästkrönikor i Affärsresenären och grundare till PeopleProvide
Mobilanpassad version
Många av oss läser om AI, hur det kommer att påverka arbetsmarknaden och att vissa yrkeskategorier kommer att påverkas mer än andra. Min framtidsspaning är att HR kommer att vara ännu viktigare för de bolag som vill stärka sina positioner framledes. Detta tack vare eller på grund av den pågående AI-revolutionen.
Jag var på ett digitalt möte om AI förra veckan och blev då påmind om ett annat event som jag var på för över 10 år sedan. Informationen vi fick då var att AI skulle komma att rationalisera bort vissa kompetenser. Vi skulle exempelvis ha en del av läkarkåren som inte längre skulle behövas, då analys av röntgenplåtar skulle kunna ersättas av AI. Min känsla då, som nu, var en magkänsla som innehöll oro, rädsla och framför allt kändes det så overkligt. Den nya verkligheten känns så obekant och min oförmåga att kontrollera vad som sker är något som delas, kanske även med dig som läser detta?
En av våra största friskfaktorer som finns på våra arbetsplatser och i våra liv, är möjligheten att påverka och även kontrollera sin situation, så kanske behöver vi stärka vår möjlighet att utstå den nya situationen efter bästa förmåga och anamma ordspråket “Det är inte hur man har det, utan hur man tar det”.
På 30-talet verkade en ekonom vid namn Keynes. Han förespådde att tack vare industrialismen skulle vi kunna gå ner till 30 timmars vecka. Nu förutspår många att arbetsmängden blir mindre genom AI: Ska vi då eftersträva färre timmar per vecka eller ska vi passa på att skapa något annat? Nyttja tiden för ett mer relationsinriktat innehåll i de “nya” HR-positionerna.”
Utifrån det jag läst verkar AI beröra alla yrkesnivåer men interaktion mellan människor har jag inte sett någon ersättning av ännu. Jag kommer ihåg utmaningarna som jag ställdes inför som chef gällande ledarskapet under Covid. Det var svårt att leda och få ihop våra team. Jag såg hur både motivationen och engagemanget blev lägre och det påverkade negativt den starka företagskultur vi hade, som byggde på ett “tillsammans-perspektiv”. Jag såg att digitaliseringen försämrade samarbetsförmågan och avsaknaden av mänskliga möten påverkade lusten, energin och arbetsglädjen för alla, inklusive mig själv. Jag beslöt mig i det läget för att ta in extra stöd till oss alla i syfte att skapa energi, lust och förhoppningsvis mer arbetsglädje utifrån de restriktionerna vi alla levde under. Projektet rubricerades “Happy Coach”. Symboliskt skulle “Happy Coachen” fylla oss alla med bränsle, då många av oss hade kört på tomgång under en längre period.
Min fråga är nu mitt under AI:s framfart. Kan vi istället för att ta bort, passa på att fylla tiden med att skapa förutsättningar för bra relationer och interaktioner på våra arbetsplatser som gynnar samarbete, arbetsförmåga och en trivsam företagskultur? På så sätt tar vi kontrollen över AI och är med och påverkar dess effekt av framtidens arbetsplatser.
Min framtidsspaning blir således nya rollbeskrivningar för många HR-funktioner. HR kommer framledes vara ännu viktigare för de som vill stärka sina bolag, men arbetet med analys av personaldata, upprättande av HR-processer och genomförande samt analysarbete sker med hjälp av AI. HR får istället en än viktigare mänsklig roll och kan rubriceras som “Happy Coach” och visst mår vi alla lite bättre när vi är påfyllda, coachade och glada!
Anna Möller, gästkrönikor i Affärsresenären och grundare till PeopleProvide
Dela inlägget