Semestervanorna
När semestervanorna möter höstdeppen
När semestervanorna möter höstrusket - en riskfylld kombination
I arbetspsykologiska sammanhang talar man ofta om fenomen som post-semester-dipp, post-vacation blues eller after-holiday syndrome. Det handlar om övergången från en period av frihet, mindre stress och mer dagsljus till vardagens rutiner och krav. För många innebär det en känsla av låg motivation eller nedstämdhet.
Det är en övergångsprocess där både hjärna och kropp behöver tid att växla från “semesterläge” till “jobbläge”, och det kan ta allt från några dagar till ett par veckor. Ofta förstärks känslan av ett förväntansglapp – under sommaren har man kanske byggt upp stora planer för hösten och när vardagen väl drar igång kan kontrasten kännas tung.
Vanliga symtom är trötthet, koncentrationssvårigheter, irritation, låg motivation och lätt ångest. Det är i grunden en normal psykologisk reaktion, för vissa kan det dock öppna upp för ohälsosamma copingstrategier, till exempel alkohol.
Semester - en tid för återhämtning eller ökade riskvanor?
Forskning och svenska undersökningar visar tydligt att många ändrar sina alkoholvanor under ledigheten. En riksrepresentativ IQ/Novus-undersökning visade att omkring 40 % av svenskarna drack mer alkohol under semestern än vanligt, nästan lika många drack vid tillfällen de inte planerat.
När arbetsstarten blottlägger vanorna
Vid en eventuell psykologiskt sårbar övergångsperiod (post-semester-dipp) kan vissa uppleva trötthet, oro och nedstämdhet. Det varnas för att dessa symtom ibland kan vara milda abstinensreaktioner efter ökad alkoholkonsumtion, snarare än enbart stress.
Minska riskerna som både arbetsgivare och individ genom att vara uppmärksam på detta samband och undvik att höststarten får en onödigt tung och ohälsosam prägel. Till dig som arbetsgivare är det viktigt att ni har:
-Det systematiska arbetsmiljöarbetet på plats.
-Drog- och alkoholpolicy samt tydliga rutiner för era chefer och medarbetare.
Vill du säkerställa att ni har allt på plats?
Vi kan hjälpa er att se över er nuvarande alkohol- drogpolicy och ge er konkret feedback med förslag på eventuella förbättringar. Nedan kan du ladda ner vår policy!
Dela inlägget
Vill du komma i kontakt med oss?
Konsultintervju - Caroline Edestig Plym
Konsultintervju
Intervju med Caroline Edestig Plym - befattnings- och lönestrukturers betydelse och påverkan
Caroline Edestig Plym, People & HR Advisor på PeopleProvide, delar hur en tydlig befattnings- och lönestruktur kan bidra till både effektivitet och lönsamhet för organisationer.
Varför är tydliga befattnings- och lönestrukturer viktigt för en organisation?
En välfungerande befattningsstruktur i kombination med en genomtänkt lönestruktur utgör en avgörande del av företagets styrning. Den bidrar inte bara till HR-processerna utan är direkt kopplad till affärskritiska mål.
Genom att skapa tydlighet i roller, ansvar och ersättning lägger strukturen grunden för effektiv planering, rättvisa belöningssystem och hållbar tillväxt.
Hur bidrar strukturerna till bättre personalplanering?
När roller och ansvarsområden är tydligt definierade blir det mycket enklare att identifiera var kompetens saknas eller var resurser inte används. En strukturerad befattningsstruktur gör det möjligt att analysera organisationens kapacitet och planera långsiktigt för förändringar.
“En systematisk lönestruktur underlättar möjligheten att förutse framtida lönekostnader och säkerställa ekonomisk hållbarhet.”
På vilket sätt effektiviserar strukturerna rekryteringsarbetet?
En tydlig befattningsstruktur ger HR och chefer ett konkret ramverk för att formulera kravprofiler och göra urval. Kandidater får också en bättre förståelse för rollens innehåll, vilket leder till bättre matchning och högre kvalitet i rekryteringen. När företaget är öppna med löneprinciper uppfattas det som mer transparent, något som är särskilt attraktivt för dagens kandidater.
Hur stöttar strukturerna medarbetarutveckling?
Med tydliga rollnivåer blir det enklare att visa på utvecklingsmöjligheter inom företaget. Chefer får bättre förutsättningar att hålla meningsfulla utvecklingssamtal och sätta mål som ligger i linje med förväntningarna på respektive nivå. Sambandet mellan ansvar, lön och kompetens skapar utveckling, vilket stärker både individens och organisationen.
Vilka effekter har strukturen på produktivitet och ansvarstagande?
När ansvarsfördelningen i organisationen är tydlig minskar risken för dubbelarbete, ineffektivitet och interna konflikter. Det frigör tid och fokus till det som skapar värde. Medarbetare vet vad som förväntas av dem, vilket ökar ansvarstagandet och förbättrar utfallet.
Hur påverkar strukturerna företagets lönsamhet?
En tydlig och rättvis lönestruktur minskar risken för orättvisa löner och onödiga kostnader. När löner kopplas till det värde som faktiskt skapas i verksamheten, stärks lönsamheten. Det blir också lättare att jämföra sig med andra på marknaden och visa att man är en attraktiv arbetsgivare.
Vilken betydelse har detta i relation till EU:s kommande lönetransparensdirektiv?
Från juni 2026 kommer det nya lönetransparensdirektivet att ställa krav på öppen och rättvis lönesättning. Det innebär att löner ska gå att jämföra, vara könsneutrala och motiveras tydligt. För att klara det krävs en tydlig struktur med rättvist värderade roller och ett lönesystem som tål granskning.
Arbetsgivare behöver också visa lönespann i rekryteringar och kunna svara på frågor om löner internt. En tydlig modell blir därför viktig – både för att följa lagen och för att uppfattas som en seriös arbetsgivare.
“Med rätt struktur i roller och löner får organisationen tydlighet, utvecklingskraft och lönsamhet, samtidigt som man står redo för nya regelverk och förväntningar.”
Dela inlägget
